Sociala medier är ju de mest fantastiska medel att uppleva och upptäcka saker, det är ju sen gammalt, men det är också väldigt roligt att bli påmind om det. Min relation med portugisiska Vanessa Barragão är en sådan – en instagrambild som väckte något hos mig som gjorde mig nyfiken, några meddelanden senare och en kontakt var etablerad, ytterligare mejl med konversation och jag har plötsligt fått lära mig en hel del om hantverket, processen och bakgrunden till denna utövare som har ett spännande sätt att arbeta med restmaterial, spill och inte minst garn.
Hon virkar, knyter, flätar och skapar stora väggbonader med motiv som ofta kan kopplas till natur, hav, skog, strand. Det är ett starkt miljöengagemang bakom detta konstnärliga uttryck.
Vanessa Barragão är uppvuxen i Albufeira, i södra Portugal och är utbildad inom mode och textildesign. Hon har arbetat med textil, garnkollektioner, mattproduktion och är speciellt intresserad av ullproduktionen och kedjan kring framställandet av naturmaterialet. Jag frågar henne hur allt började:
– Jag har sedan barnsben varit intresserad av handgjort skapande och kommer från ett hem där detta uppmuntrades. Det blev naturligt att utbilda mig inom området, och jag fastnade för modedesign. Men under min sista del av utbildningen blev fokus mer på att utforska processen kring ullproduktionen och det blev samtidigt början till mitt konstnärliga skapande.
Att Vanessas arbete är så fokuserat på just ullen tyckte jag var spännande, det är något som framgår av hennes instagramkonto, där hennes miljöengagemang kanske ännu mer är i fokus. Det märks inte minst i hennes motivval också.
– Efter mina studier ville jag utforska fler textila tekniker och också textila industrier, så jag började arbeta som textildesigner för ett mattföretag. Jag insåg här hur mycket spill som textilindustrin producerar, hur mycket material som slängs och inte kan tas tillvara. Jag började spara materialet och började också använda det i det jag själv skapade på min fritid. Teknikerna jag använder lärde jag mig som barn – det handlar om enkla sätt att kroka garn på ett underlag exempelvis, eller använda virknål och virka fast garn.
– Alla mina projekt är inspirerade av naturen på något sätt och är skapade med traditionella tekniker med olika sätt att blanda garnkvaliteter. Det är en långsam process och denna typ av skapande var alltid närvarande under min barndom.
Jag är nyfiken på hur ett verk kommer till:
– Jag skissar vanligtvis inte. Jag brukar börja med att bestämma form och storlek, och sedan de färger jag vill ha. Jag låter den kreativa processen ha sin gång, den kan skifta från dag till dag och det är inte helt säkert var jag kommer att landa. Men ämnet eller tanken om vad jag vill gestalta finns alltid med från början.
Färgval och material varierar men alla verk består a 100% ull, de garner hon använder är spill från lokala spinnerier och den textilindustri hon tidigare var en del av. Variationerna i teknikerna är det som skapar själva uttrycket. Krokning, tuftande av vissa partier samt virkning gör hennes verk levande. Hon skapar ofta hela kollektioner kring ett tema och därmed blir det till installationer som går att ställa ut. Hon gör också mindre verk på beställning.
(Se ett klipp från installationen i Taipei City här! >> )
Vad är det som lockar dig mest med ditt arbete med material och uttryck?
– Jag skulle säga att det jag vill säga med mitt arbete som är det viktigaste. Jag vill väcka medvetenhet om miljöläget och om vad som händer med jorden just nu. Mitt arbete handlar om att uppmärksamma att våra handlingar får konsekvenser och jag visar inte bara vackra korallrev, utan också hur de förändras och ser annorlunda på grund av utsläpp och förändringar i klimatet. Vi måste alla arbeta tillsammans för att rädda planeten.
I believe that we should always do meaningful things that have a purpose, when we are working. So, my work needs to improve something, or send a message, or help something ….It needs a purpose, a goal. Mine, is to awake consciousness about what is happening in the world.
Ett tydligt exempel är Vanessa Barragãos tidigare arbete för Etsys huvudkontor, där hon fick en beställning att skapa något till företagets kontor.
– Jag fick full frihet att skapa, det var ett fantastiskt uppdrag. Jag gjorde en väggbonad och en matta till golvet, och bestämde mig att skapa en fallande skala mellan en färgstark och monokrom palett för att visa på den förändring som sker, när ett korallrev bleknar håller det på att dö.
Jag är nyfiken på vad Vanessa arbetar med för tillfället, och hon säger att det är ett verk i riktigt stor skala som eventuellt kommer att finnas i utställningssammanhang längre fram i höst:
– Förutom att jag arbetar med beställda verk till kunder är det en bonad som säger en hel del om min hemstad Albuferia. Jag har ganska nyligen återvänt hit till södra Portugal, det är här jag är uppvuxen och det är här jag har mina rötter och min familj. Det gjorde mycket för mig att återvända hit till havet, till den välkända staden, där min passion för mitt uttryck föddes. Detta håller jag på att omsätta i en kollektion som jag kallar Nostalgia, för att fira denna nya tid i livet.
Följ Vanessa Barragão på instagram – hon är mycket aktiv där och berättar en hel del om sin arbetsprocess samt visar en hel del bilder på sina kollektioner.
The post Portugisiska Vanessa Barragão väcker tankar om planeten i ull appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i samtiden.