Hårda klappar passar sig utmärkt till jul, det är sen gammalt. Speciellt om de dessutom innehåller hantverkskunskap eller inspiration till eget skapande, det är min övertygelse iallafall. Därför tycker jag att det är extra roligt att få tipsa om Maja Karlssons stickbok Trettiofem vantar som kom ut tidigare i höst. Det är en riktigt intressant och mycket inspirerande bok om just och endast vantar.
Dock inte så mycket endast då det faktiskt är inte mindre än 35 stycken vackra, varierade och beskrivna praktvantar Maja Karlsson bjuder på.
Vanten Höstglöd, ur Maja Karlssons bok Trettiofem vantar, fylld med mönster och inspiration i olika tekniker och modeller. Här en halvvante för den ivriga svampplockaren. (Foto Helén Pe)
Detta är Maja Karlssons andra bok, den tidigare heter Sticka svenska mönster och den innehåller en rad olika plagg med bearbetning av den svenska mönsterskatten. Nu ger hon sig alltså i kast med vanten, där den i hennes bearbetning får ett riktigt brett spektra av utseende och mönster. Vanten är något som vi ju här i norr behöver för att hålla oss varma, men är kanske inte ett plagg som får den främsta omsorgen. Ganska dumt faktiskt. Här får den dock en hel del kärlek genom Maja Karlssons försorg, och jag blir otippat förtjust av hennes inledande ord:
Vante är ett fornsvenskt ord som antas vara besläktat med “vinda” eller “tvinna”. Den ursprungliga betydelsen tros ha varit “det om handen virade”. Man kan tänka sig att remsor av textilier eller skinn virades runt handen som skydd mot kylan. Ordets innebörd skulle också kunna vara kopplad till materialet som själva vanten är tillverkad av – det vill säga det tvinnade garnet.
Vanten Bergmál ut boken Trettiofem vantar, av Maja Karlsson. Bergmál är isländska för eko, ett bergamål uppstår när vi människor talar och ropar och här bildar mönstret en spegling av detta eko. (Foto Helén Pe)
Lätt och intressant berättas historien om vantens ursprung och historia, om dess symbolvärde och avtryck i sagorna och språket – författaren slår exempelvis ett slag för det idag bortglömda talesättet “snabbt som att lappa vantar i månsken” om något som går kvickt och enkelt. En passus till det uttrycket dock – det säger väl mycket om vår samtid att uttrycket fallit i glömska? Att vi kanske inte anser det vara just så kvickt och enkelt att lappa våra vantar eftersom kunskapen eventuellt fallit i glömska.
Men jag håller med författaren, kanske läge att lyfta uttrycket (och ja, därmed också lära sig laga sina vantar…) Vägen in i vantens betydelse och roll är en rolig ingång i ett verkligt omsorgsfullt material som boken utgör. De 35 vantarna har en egen historia och uppkomst, riktigt beskriven i både text och i ett stilfullt iscensatt bildmaterial, vackert fotat av Helén Pe.
Granskott, ur boken Trettiofem vantar,. Rustika och varma, perfekta för en långpromenad i granskogen enligt författaren Maja Karlsson. (Foto Helén Pe)
Vantarna har namn som säger något om själva tillkomsten eller historien, vanten Allmoge är författarens tolkning av allmogestilen med sin speciella färgprakt, men innefattar också förklaringen av ordet, fornnordiska för “allt folket”, allmoge alltså. Och vanten Keramik som fått inspiration från författarens hemstad Arvika med sin krukmakaretradition och specifikt Viktor Axelssons fantastiska färgskala. En extra favorit blir också vanten Ulla, som är fotograferad i keramikverkstaden Övre Stortorpet i Arvika och är en hyllning till keramikern Ulla Nilsson som gick bort för två år sedan.
Det är lite magi kring hur inspirationen kan löpa över historia, föremål och geografisk plats tycker jag. Maja Karlsson bor och verkar alltså i Arvika och det är fint att det får synas här.
Vanten Ulla, inspirerad av keramikern Ulla Nilssons mycket karaktäristiska mönstring. Här avfotograferad av mig ur boken Trettiofem vantar. (Foto Helén Pe)
Men här finns förstås en hel del annan inspiration också, Maja Karlssons yllevantar är olika i karaktär och garntjocklekar och modeller. Här finns både tumvantar och torgvantar, några riktigt avancerade i sin konstruktion, några enklare i utförande. De flesta stickas i två- eller flerfärgsstickning. I utseende är de olika, ett fint uppslag inledningsvis bjuder på alla bokens 35 vantar uppradade.
Författarens vurm för de traditionella mönsterskatterna och hennes variationer på dem är inspirerande men här tar hon också språnget till många samtida inspirationer i sina mönster, vanten Majblomma, Blåvinge och Triss är roliga exempel på det, liksom en mängd fina mönster hämtade från djur- och naturvärlden.
Vanten Kompassros. En fin detalj på en vante, eller hur? Kanske vi alla behöver hjälp att hitta riktningen ibland…Maja Karlsson har formgivit och stickat. (Foto Helén Pe)
Jag som alldeles nyligen har börjat sticka (!) har startat med strumpor och inte avancerat till vanten ännu, tilltalas mycket av det begränsade plagget, det vill säga, något som går att överblicka och få färdigt. Jag är fortfarande i det där stadiet att det är svårt, men magiskt att det går att få till något – från ingenting till något bärbart inom en rimlig tidsrymd. En hisnande känsla!
Jag lockas mycket av att ge mig i kast med vanten härnäst (är det månne en Kurbits-vante jag så passande ska börja med?) och i den här boken hittar jag många favoriter. Längst bak hittar jag som nybörjare dessutom en behövlig stickskola och bokens diagram, vackert illustrerade av Siri Carlén, kan förvisso kräva uppkopiering i storlek, men känns lustfyllda att arbeta med. Bokens format är elegant och för den följsamma formen står Sebastian Wadstedt. Det är en inspirerande bok med ett fint upplägg, och dess fokus på självaste vanten tänker jag passar bra både för nybörjaren (som behöver ett mindre projekt) och för den rutinerade stickaren som kanske vill experimentera med formatet mer.
Vanten Majblomma, med inspiration ur författarens egna samling majblommor förstås. (Foto Helén Pe)
Maja Karlsson arbetar idag med stickdesign på heltid, hon undervisar och skriver alltså stickböcker som denna. Följ henne på instagram där hon generöst delar med sig av inspiration från sitt stickliv, @majasmanufaktur. Och boken Trettiofem vantar utgiven på Bonnier Fakta är alltså först ut i Kurbits tipskavalkad om hårda klappar i jul.
Fröken finemang, halvvantar som håller värme och funkar fint för vårsådd och andra utomhusaktiviteter om våren och hösten. (Foto Helén Pe)
Vanten Törnrosa är sagan i litet format. Längs mudden slingrar törne, medan handen pryds av mjuka rosor – som en påminnelse om sagans lyckliga slut. (Foto Helén Pe)
Bokens omslag, där vanten Kurbits ståtar förstås. (Foto Helén Pe)
******
I det här inlägget finns det en länk till Bokus som rekommenderat inköpsställe. Det innebär att om du är intresserad av att köpa den här boken kan du med fördel göra det via den här länken. Då uppmärksammas detta hos Bokus och då är du med och stöttar min verksamhet här på bloggen. Det gör att jag kan fortsätta skriva fördjupade texter om nyutgivna böcker inom slöjd- och hantverksområdet. Jag väljer precis som tidigare själv de böcker jag vill skriva om och innehållet i mina texter är inte på något vis styrt av annat än mina tankar och åsikter om böckerna.
******
The post Julklappstips #1: Trettiofem vantar av Maja Karlsson appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.